...idag har jag verkligen varit snäll mot mig själv. Sovit länge, tagit det lugnt och bara varit. Jag märker skillnaden redan. Jag har inte lika ont som igår, men min trasiga sida vill inte riktigt än... Men jag har inte ansträngt den alls, eller bara så mycket som jag måste. Jag måste ju gå några steg för att ta mig in i badrummet och sovrummet. Men det går definitivt lättare att gå idag än igår. Idag gör det inte så ont att stå på benen som det gjorde igår. Då kändes det inte så bra alls, men jag vet att det går över om jag bara tar det varligt i några dagar. 

Maken jobbar sin sista dag imorrn för året. Gissa om vi ska njuta av hans ledighet. Vi ska inte göra någonting, bara lata oss och njuta. Vi har inga måsten vad vi vet nu. Vi har en hög med osedda filmer på lager, så vädret struntar vi lite i. Termometern visad -13,9 grader vid 9-tiden på morgonen, men nu är det några grader mildare "bara" -9,7.

Resten av dagen ska jag inte göra nåt annat än se lite film, fixa nåt lätt att äta och gosa med mina älskade    busungar.

Ha en mysig onsdag!

   /Julia

...idag visar termometern -3,9 grader. Snön verkar ha vräkt ner under natten för det är massor av den på träden, mycket mer än igår. Bilder kommer när det är ljusare.

Jag som skulle ta det lugnt igår, flängde runt och fixade en massa. Man hittar ju tusen saker att fixa till och det ena gav det andra. I och för sig fick jag en hel del gjort, (som  egentligen gott kunde ha väntat), men nu är det fixat.

Det gjorde att jag knappt kom ur sängen i morse. Jag har ordentligt ont och kan knappt stå på benen. Att jag aldrig lär mig... Jag vill ju avlasta maken med de saker som jag kan själv och nästan varje gång tar jag i alldeles för mycket.

Jag har dock bestämt mig idag och imorrn ska jag inte göra annat än att vila, inte fixa och dona en massa som inte är så viktigt. Jag vill ha krafter kvar till helgen.

Nu ska jag i alla fall fixa min frukost, jag är hungrig!

   /Julia

...termometern visar +0,7 grader denna vita morgon. Fyra dagar till julafton. Egentligen är det makens 17 dagar långa ledighet jag ser mest fram emot. Han också, de har haft ganska mycket att göra denna höst, han behöver vila och ledighet. 

Idag kommer jag ta det lugnt. Jag har sovit djupt och vaknade stel och har lite ont. Det är säkert för att jag tar i lite extra så här inför jul. Jag vill absolut inte att maken ska behöva göra allt, jag vill göra allt det som jag klarar. 

Jag städade efter att maken åkte igår. Sopade av golvet och dammade allt jag nådde. Tyvärr når jag inte riktigt allt jag vill, men förvånansvärt mycket om jag anstränger mig lite. Jag putsade speglar och torkade tassmärken på dem (var dom nu kommer ifrån   ). Jag skulle ha velat putsa insidan av gavelfönstret också av samma anledning, men jag klarar inte att flytta på bordet själv, så det får vara.

Självklart känner jag av allt det jag har gjort, sillen, städningen och jag har stått ganska mycket. Det är jobbigast, tar på mina krafter. Men nu är det fint. Det är bara skinkan kvar att koka. Visserligen gjorde jag all julmat själv förr i tiden och saknar en del som jag inte kan göra själv längre, men det kan inte hjälpas. Jag vill inte lägga mer börda på maken. Han måste ju hjälpa till med det jag inte kan, men det går att äta köpt leverpastej och kalvsylta även om min är godare. 

Det är min tredje jul i rullstol och minnen kommer ofta från tiden före, men jag klarar mer denna gång än förra julen, för att inte tala om den första. I år kommer vi att koka skinkan själva, inte äta färdigkokt som tidigare. Hoppas att den blir så saftig och god som jag vill. Ja, det återstår att se. 

De första varma skivorna på en macka när den precis är klar kvällen före julafton är ju jättegoda. Just det har vi nog saknat mest, men i år blir det av igen.

Men nu är det frukosten som väntar.

   /Julia

...det snöar och termometern visar -2,3 grader. Himlen är molnig och grå. Maken och jamisarna sover gott, jag sitter tyst och funderar. Det är julveckan redan. Sillarna är fixade och det får jag lida lite för idag, men det gör absolut ingenting. Utan svärmors goda sill är det ingen Jul.

Idag tänder vi det fjärde ljuset, det är Julafton på fredag. Maken har fyra arbetsdagar kvar. Julskinkan väntar på att kokas, det lär vi göra genast han kommer på torsdag. Den är lite för tung för mig att hantera ensam. 

Jag fick ett sms om att vi har ett paket att hämta, det måste vara makens julklapp. Mitt enda sätt att handla är ju via nätet i år, precis som förra året. Jag kom ju inte iväg i början av december tack vare snökaoset, men en julklapp har jag på lager som han inte vet om. Den köpte jag lite i smyg i början av november. Hoppas att han kommer att gilla den.

Vad jag får är absolut inte viktigt, jag får ju lite saker året om. Han är ju så omtänksam. Men han vet att jag önskar mig en varm mössa och matchande vantar till. Det behöver jag verkligen, speciellt vantarna. Gärna tumvantar, de är varmare än fingervantar. Ja, ja... jag får se vad det blir. Jag blir lika glad bara han finns här.

   /Julia

...även idag står termometern på +1,4 grader. Lite har snön minskat på träden, men bara lite.

Maken trodde att huset läcker värme och det är därför termometern visar plusgrader, men jag vet inte. Han ska kolla batteriet också. Jag vet inte vilken sort det finns i den, men minns inte om eller när vi bytte batteri senast. Den har hängt där på väggen i säkert 20 år, kanske dags att byta ut termometern.

Jag smög upp tyst, precis som vanligt. Maken och Amanda sover i sängen, medan Smulan har lagt sig i soffan, nära matte. Trevligt med sällskap även med en sovande kissemiss.

Maken hade med sig den utbytta DVDboxen   vi ska titta på den första filmen, den som var trasig i den vi bytte, för att se att den är ok. 

Annars lär det bli en inne dag. Vädret är inte speciell lockande för uteaktiviteter, inte än i alla fall. 

En del saker ska jag göra i helgen, Jag ska lägga in julsillen enligt en gammal familjerecept som jag fick av svärmor för 30 år sedan, som hon i sin tur hade fått av sin mormor.

Den inläggningen är ett måste varje jul, påsk och midsommar. 

Vi hjälps åt med att skära sillen och löken. De läggs in var för sig. När vi lägger upp den använder vi den svagt rosa, men annars klara spadet som löken  ligger i. Spadet på sillen blir ju lätt grumligt och det ser inte lika gott ut. Nu får den gotta till sig i knappt en vecka. Den blir jättegod.

Jag brukar göra eget senapssill också, men maken glömde vispgrädden, så det får bli på torsdag. Receptet till den fick jag av en gammal arbetskamrat på 80-talet och där används matjessill, skånsk senap och vispgrädde plus en del kryddor. Den har också blivit lite av en favorit under årens lopp.

   /Julia

Vi vill Gratulera Sippo's och Tindra's Husse 

han fyller år idag.

Ni får se till att husse inte äter för mycket av tårtan!

Annars kan han krascha i soffan som kissen där *pekar uppåt med tassen*.

Grattis än en gång Husse Peter!  /Smulan och Amanda, matte å husse hälsar!

...termometern visar +3,8 grader utanför fönstret. Jag börjar fundera över om termometern fått spader.

Det borde ju droppa från taken och träden, vilket det inte gör. Den kanske behöver ett nytt batteri helt enkelt.

Äsch, strunt det samma, det kvittar när snön inte minskar alls utan bara fylls på dagligen.

Jag vet inte hur mycket det kom, men träden dignar under tyngden av allt det vita utanför.

Idag blir det bara att vänta på sena eftermiddan, då maken ska dyka upp för sista helgen inför jul och nyårsledigheten. Den ser vi fram emot båda två.

Han har fyra arbetsdagar kvar, hurra   .

Nu har mitt thé dragit färdigt och mackorna är strax klara, lika bra att äta frukost.

   /Julia

...jag fick nästan gnugga mig i ögonen när jag tittade på utetermometern, den visar +4,0 grader! Otroligt efter dagens snöstorm, fast det var runt nollan hela dagen och det blåser fortfarande.

Dagen gick ganska fort och imorrn är det fredag igen. Skönt. Sedan har maken bara 4 arbetsdagar kvar och är ledig till den 10 januari, Härligt.

Vi ska bara lata oss och njuta av varandra, se på filmer, lyssna på böcker allt eftersom vad vi känner för.

Om vädret tillåter kommer vi att vara ute i solen, lite i alla fall. Får se om jag kommer längre än bara verandan. Det visar sig. OM det är så här varmt lär snön sjunka ihop något förhoppningsvis, vi får se.

   /Julia