...visa en bild på vår Grand Old Lady, husse tog bilden i vintras. Hon är fyllda 15-år. Utseednemässigt är hon och Smulan ganska lika.    Smulan har mer teckning i ansiktet dock. Till humöret är dom som natt och dag. Smulan älskar alla! Skrållan är mycket försiktig och visar sig sällan för människor hon inte känner, det tar långt tid för henne att "tina upp".

På grund av att hon och Smulan inte går ihop, är bästa lösningen för henne att vara kvar hos husse i "stan" och hon har världens bästa kattvakt som hon är hos då husse är hos oss.

Synd, väldigt synd för hon älskar också att vara här. Men jag kan ju inte riskera att det blir slagsmål mellan Skrållan och Smulan. Jag har ju ingen chans att gå i mellan och dom har slagits på allvar ett par gånger. Det var riktigt otäckt, men som tur var var jag frisk då och husse var hemma och vi lyckades dela på dem innan dom hann skada varandra allvarligt.

    /Julia

...en jättefin kommentar nyss av min kompis, men jag undrar om det verkligen var version 8 eller femtioelva hon berömde    , som sagt jag har ju fnulat ännu mer. /Julia

...med färgerna på bloggen. Det var lite knepigt, hoppas att det blev bra. Det får vara så här, just för nu i alla fall. Måste nog fnula lite till innan det är klart och bloggen ser ut precis som jag vill ha den.

    /Julia

...hör och häpna jag vaknede 10 över 8! Det har inte hänt på flera år. Jag var i och för sig en vända till badrummet vid femtiden, men la mig igen för att gosa med Smulan och Amanda och jag somnade om. Det var både bara och dåligt. Jag känner mig aldeles dimmig i huvudet, jag har helt enkelt sovit för mycket.

Nu är det verkligen hög tid för frukost och morgonmediciner! Återkommer.

    /Julia

...min kvällsrunda bland min bloggande vänner. Tittar vad de har haft för sig innan jag tar mig en skön dusch. Sen är det hög tid att komma i säng.

    /Julia

...då var det fotboll, igen. maken njuter säkert hemma. Samtidigt njuter jag av Mari Jungstedt's bok Den döende dandyn. En ljudbok i mp3 format. Härligt att få plats med en hel bok på en skiva. Skönt att slippa byta CD 1 gång i timmen. Om jag lyssnar medan jag håller på med datorn så finns boken i den också, men i sovrummet har vi en CD-spelare som tar mp3 CD'n också.

Vi har många ljudböcker, men de flesta är "vanliga" CD-skivor och dom är ca 1 timme långa. Vi har också äldre ljudböcker på kasetter. De var innan böckerna fanns på CD.

Jamisarna och jag hade mycket åsikter om min middag. Jag åt nämligen sardiner på rostad bröd och dom påstår att sardiner är kattmat, så det så... Snäll som jag är fick dom halva burken. Lika bra, så slipper jag ha dom drägglande i soffan och glo på varje tugga jag tar.

 /Julia

...och fortsätter att läsa bloggar. Som jag tidigare berättat, om jag hittar nåt intressant går jag tillbaka till bloggares start och läser allt, ibland kan det bli mycket läsning... väldigt mycket läsning.

Bloggarens vars blogg jag just nu läser började att blogga den 17:de mars 2008. Otroligt intressant att läsa om och dela hennes livsöde. De har gått igenom den värsta tregedin ett par kan genomgå. De förlorade sitt barn. Moderkakan lossnade helt en månad innan beräknad nedkomst. Hon skriver fängslande och känslosamt.

Det är bra underligt. När jag började läsa om ätstörningar, tycktes det finnas hur många bloggar som helst om det.

Nu för några dagar sedan läste jag den första berättelsen om ett förlorad barn... nu har jag "hittat" många fler, tyvärr.

Den som berör mig mest är barn som blir svårt sjuka när dom är små.

De genomgår 1000 olika behandlingar som i slutändan är förgäves. Föräldrarnas kamp och maktlöshet. Att inte kunna hjälpa sitt barn, måste vara det värsta som kan hända.

Tyvärr har jag mött denna maktlöshet, hopp blandat med förtvivlan då en arbetskamrat förlorade sin knappt 3-åriga barn efter 16 månaders kamp mot cancer.

Jag tänder ännu ett ljus för ett barn som inte vann sin kamp.

/Julia