...vi vill be denna vackra bön för bloggkompisen Sippos sjuka lillebror SNUFFE skrivet av Wikki. Matte har kopierat bönen för att vi har bett SkaparKatten om att hjälpa honom att bli frisk enda sedan han blev sjuk, fast matte inte hade så vackara ord. Så vi knäpper tassarna också i denna bön för lille Snuffe:

Snälla SkaparKatten!

Vi brukar inte be om mycket, och du vet att vi inte gnäller om småsaker… Men nu har vi bloggkatter en viktig vädjan till Dig: Att hjälpa Sippos lillebror Snuffe att bli frisk igen! Vi är många bloggkatter som samlas kring detta tända ljus och gemensamt ber denna enkla bön att låta fina Snuffe få komma hem igen! Mj-Amen!

Vi alla vet hur oron gnager i matte och husse när vi, deras (P)älsklingar blir sjuka.

   /Amanda & Smulan

...ett inlägg till Stationskatterna Findus, Isak och Rasmus och deras matte.

Matte ville veta var vi köpte vår musebus, det var i zooaffären som finns i Arninge köpcentrum (Sthlm). Ledsen, men jag vet inte vad den heter.

Så här ser musebusen ut 

  och så här ser undersidan ut

   Som ni kan se är det inga hjul inunder.

Han har en liten plastring till svans, den drar man i. Ut kommer ett snöre som är ca 20-30 cm lång, När man släpper snöret vibrerar musen framåt, kvickt som 17 och snöret åker tillbaka in i musen. Hoppas att bilderna är till någon hjälp. 

Mjauis    /Amanda

...vi vaknade av regnsmatter mot taket idag. Äntligen regnar det hos oss också. Luften är härlig att andas igen. Inte kvav och tung som de senaste dagarna. Värmen har också gett med sig. Det är svala 18,1 grader. Dörrn mot verandan är på vid gavel.

Sovrumsfönstret har varit öppen (nätfönster     isatt för att hålla jamisarna på rätt sida)  sen i juni. Än är det inte dags att stänga den.

Idag har vi inga måsten, så det lär bli nån bra bok vi kommer att lyssna till och kanse se en bra dvd. Om jag får bestämma blir det en av mina absoluta favoriter

Det är den danska serien Matador.

Jag bara älskar den. Vi har sett den flera gånger, men njuter varje gång. En fin skildring av en liten håla i  Danmark mellan åren 1929-1947.

Men först, frukost!

    /Julia

...oj vilken rolig eftermiddag vi hade igår.

Som jag skrev, åkte vi till Birkaterminalen för att överaska min skånska kompis Yvonne. Vi kom fram dit strax före 4. Efter några minuter kom deras buss. Först hoppade assistenten Ingrid av för att kolla att jag var jag   .

Sedan kom Yvonne, hon skrek rakt ut av lycka och vi kunde krama om varandra för första gången. Hon hade ingen aning om att vi skulle träffas innan båtens avgång. Hennes överaskning och glädje var inte att ta miste på.

Sekunder efter vårt första möte

   Vi ska precis ge varandra en första kram!

Att mötet blev lyckad syns ju på oss. Faktiskt grät vi av lycka ett par ögonblick båda två.

Minns ni vovven jag köpte, så här ser han ut 

   och här är två glada tjejer, en glad Yvonne med vovve i famnen

 Som sagt var det ett lyckat möte och vi bestämde att försöka göra kryssningen tillsammans i oktober.  

Vi fick en dryg timme  innan det var dags att skiljas, men vi kommer att ses i oktober förhoppningsvis. Och då åka båda på kryssning. Hon med sin assistent och jag med maken.

  Båtens akter, vi väntar på färdtjänsten för att åka och handla.

Vårt köpcentrum blev nästan lika dramatiskt. Precis när vi började handla utbröt brandlarmet. Alla var tvungna att gå ut ur affären i väntan på brandkåren.

  Första brandbilen kommer efter bara ett par minuter  

I väntan på att få gå in igen, vi hade inte tid med detta.

   Vi hade bara dryga timmen att handla på innan färdtjänsten skulle komma och köra oss hem.

Det blev inte långvarigt, efter ca 15 minuter fick vi klartecken på att gå in och fortsätta att handla. Vi hann gott och fick med oss allt vi ville ha. Frukt, bröd och lite annat. Det var jätteskönt att komma hem efter en mycket händelserik eftermiddag.

Vi önskar våra vänner som börjar arbeta idag efter semestern en trevlig arbetsvecka!

    /Julia

...mulet, blåsigt och varmt, termometern visar dryga 20 grader redan. Igår hade vi 30,4 grader i skuggan på eftermiddan.

Idag ska vi hitta på lite bus på eftermiddagen. En av mina skånska vänner ska åka på Ålandskryssning. 

Vi ska åka till båtterminalen och träffa henne innan de stiger ombord.  Hon är också rullstolsbunden och jag har konspirerat lite med hennes assistent, som vet att vi kommer. Färdtjänsten är beställd till 15:00 och vi är väl vid terminalen vid 4-tiden. Då får vi prata med varandra nån timme innan hon går ombord.

De åker buss ifrån Ängelholm, de åkte 05:00 redan, så de är på väg.

Min vän har inte en aning om att vi äntligen kommer att träffas. Vi har haft daglig kontakt i 2 år, pratat i telefon, msn och på fejjan. Vi "träffade" på varandra på VildaWebben, där jag har varit medlem sen 2002. jag har många vänner där och flera av dem finns även på fejjen.

Det är jättespännande att få träffa henne. När jag fick reda på att hon skulle upp till Sthlm och kryssa under ett dygn lagom under makens semester tänkte vi först att vi också skulle med, men gruppen hon åker med har bokat båda handikapphytterna som finns på båten. Så det gick i stöpet.

Men till terminalen ska vi! Spännande värre. Hoppas att hon blir glad när vi äntligen får träffas.

Hon älskar gosedjur, så när jag var i stan passade jag på att köpa ett till henne. En liten hund som säljs till förmån för SOS Barnbyar. Halva beloppet går oavkortad till dem. Jag kombinerade nytta med nöje! Hoppas att hon gillar Vovven. Bild kommer senare liksom rapport om hur vårt möte avlöpte.

Nu blir det frukost och mediciner.

  /Julia

...min älskade "gubbe" och med sig hade han min nya

   och ur en lite annan vinkel

   Jag vet inte om det syns, men den nya är också mönstrad.

Ringen innanför har jag fått vid vår 20-års jubileum 2001, den är i rosa och rött guld med samma mönster. Jag är jettenöjd med valet och de passar ihop. 

Men allra helst hade jag velat ha min gamla ring tillbaka, men den eventuella upphittaren har inte lämnat in den tyvärr. Varför behålla en upphittad vigselring övergår min fattningsförmåga. Jag hade definitivt lämnat in den till polisen om jag hade hittat nåt smycke oavsett vilket.

    /Julia

...soligt och varmt, termometern visar redan 19,9 grader. Det är kvavt också, undrar om det blir lite regn idag.

Vi är ensamma, men maken dyker upp under förmiddan. Han berättade att ringen blev jättefin, när han ringde igår eftermiddag och självklart har han den med sig. Jag är så nyfiken. Bild kommer.

Jag är också nyfiken på hur han och kompisen hade det, om jag känner dem rätt lär de ha tagit ett några öl och pratat, sett lte sport på TV. De är lika gamla, har varit kompisar i många år och trivs tillsammans. Jag får höra när han dyker upp.

Nu är det hög tid för frukost. 

   /Julia

...fredag den 13:de, mina lyckodagar   . För många tvärt om.

Dessa "olycksdagar" brukar hända kuliga saker för mig. På den gamla tiden, i skolan var jag nog ganska ensam om att gilla tentor fredag den 13:de. Visserligen hade jag bra betyg, men det gick extra bra dessa dagar.

Idag hämtar maken min nya vigselring, som ersätter den som jag förlorade. Jätteroligt.

Så idag ska maken åka en sväng till stan, sedan till Spånga och stanna kvar till imorrn. Han ska träffa en kompis ikväll och jag tycker att det är onödigt att han ska stressa, jag vill att han ska ha roligt! Han kommer tillbaka imorrn fm.

Ha en härlig fredag, men om du betraktar dagen som olycksdag   :

   /Julia