...att jag har slutat att bli förvånad, men icke. Jag hade en rätt tråkig dag igår och då passade jag på att läsa bloggar. Speciellt ungdomarnas.

Deras otroliga glädje över att ha fått första sommarjobbet. Grattis, tänkte jag. Kul...

Sedan står det hos flera att dom har försovit sig på sin första arbetsdag... missat när dom skulle börja på morgonen... bussen som inte kom... bilen som inte startade med mera i massor. Den ena förklaringen mer fantasifull än den andra.

Som före detta avdelningschef låter det mycket illa i mina öron. Många tycks inte förstå hur viktigt det är att passa tider när man har ett jobb. Inte inser hur dåligt första intrycket blir bland blivande arbetskamrater och chefer. Inte bara i arbetslivet förresten, privat också.

Jag är säkert grinig, men jag är/blir mycket irriterad om folk inte passar tiderna. Det är respektlöst och nonchalant mot andra. Oavsett var, vad eller vem det är. Jag har alltid passat tiderna. Min inställning är att hellre komma ett par minuter för tidigt än för sent.

Höjden av respektlöshet har jag upplevt ofta sen jag har blivit sjuk. Inställningen tycks vara att jag som är sjukskriven/förtidspensionerad inte har tider att passa (vad 17 vet dom om det?!?) och har tid att vänta...

Jag blir rasande på sånt skitprat.

Varför skulle min tid vara ”billigare” än den jag måste vänta på? Ologiskt.

Jag kommer ihåg min farbror och hans familj... dom var notoriskt sena till allt. Det var många middagar som gästerna fick vänta till dom behagade anlända. Min pappas sa en gång för länge sen att dom kommer nog för sent till sin egen begravning... Suck... (Faster, änka då, kom drygt en halvtimme för sent till min mors begravning, där satt jag med min make och alla andra och väntade på henne. Bedrövligt.)

Jag önskar alla ungdomar lycka till med första jobbet, hoppas att dom visar vad dom går för och får fast anställning efter sommaren om dom vill ha det eller kommer in på den sökta dröm utbildningen.

/Julia

...vaknade jag  till solsken, fast det är kyligt, bara 7,4 grader än. Det lovar gott ändå.

Det är första gången sen i onsdags som jag alls ser solen, tror jag. Mysigt, hoppas att temperaturen stiger under dagen också.

Min agenda är tom den här veckan, min sjukgymnast ringde igår, hon kan inte komma idag som avtalat, men det gör inget. Jag tränar på som vanligt.

Nu har mitt thé dragit färdigt, så det blir en skön stund med hett té och rostad bröd till frukost.

Återkommer senare... Önskar alla:

/Julia

...jag sova mer. Lika bra att gå upp igen och göra ingenting. Min bästis och chattkompis är ute på vift så jag har trååååkigt.  Sitter och funderar på om jag ska titta på den 5:te filmen om Poliserna i Strömstad, den enda i serien som vi såg då den gick på SVT.

Polisen och pyromanen

Faktum är att den är nästan bäst av dem alla, även om de andra också är jättebra.

/Julia

...vilken urtrist början på dan. Typisk måndag. Bläää....

Jag vaknade jättetidigt = mitt i natten. Försökte somna om, men gav upp ½5. Sen dess har jag tittat på morgon TV, lyssnat på bok och spelat kort på datorn.

Funderar lite på om det är nån idé att prova att sova lite till, kanske inte så dumt att försöka i alla fall, innan man:

 /Julia

...erkänna att jag kunde inte riktigt hålla mig ifrån Polisen i Strömstad.

Det var ju så tråkigt när maken åkte. Ute är det bara grått och blött. Hur trist som helst. Kände inte för att lyssna på nån bok så jag petade in den fjärde filmen DVDn.

Polisen och domarmordet.

Jag kan inte tänka mig att maken kommer ha nåt emot att jag redan har sett den, bara han får se den på torsdag. Jag ser gärna om den. Den är lika bra som de andra.

Visst syns det att dom är inspelade för så länge sedan. På kläderna, bilarna och inredningen. Kul med lite nostalgi från 80-talet och framåt.

Den första spelades in redan 1982 och den sista 1996.

Nu ska jag parkera mig i soffan. Lägga upp benen och njuta.

Ha en trevlig söndagskväll och sedan:

/Julia

...och hällregn igen.

Men först lite om lördagen. Regnet öste ner på morgonen.

Färdtjänsten kom en halvtimme före utsatt tid, som tur var ringde föraren så vi hann göra oss klara även om det var jäktigt.

Vi åkte till COOP för att kolla deras byggmarknad. Nästan obefintlig, skulle väl vi kalla deras avdelning för snickerier. Några brädor, ytterdörrar, fönsterlister och lite till. Inget för vårt lilla byggprojekt.

Vi kikade runt ett varv, köpte strumpor och roliga reflexer. Jag tittade på en knallröd dunväst, kunde inte bestämma mig, så den blev kvar i affären.

Därefter besökte vi vår matbutik, listan glömdes bort i brådskan men det gjorde inte så mycket. Jag brukar komma ihåg vad vi behöver när jag en gång har skrivit ner det.

Men under hemresan kom jag ihåg en sak som jag hade glömt... inget viktigt i och för sig, men lite retfullt.

Efter att ha plockat undan dagens inköp åt vi smörgåsar till lunch och tittade på film nr 2 om Polisen i Strömstad.

Polisen som vägrade ge upp.

En riktig bra mordhistoria med oväntade vändningar.

Efter filmen lagade vi middag, enkelt med grillad choriso med potatissallad, tomater och vitlöksbröd. Mums. Sedan var det dags för film nr 3.

Polisen som vägrade ta semester.

När den var slut, var vi det också. Vi kom överens om att titta på de resterande 2 filmerna nästa helg.

Men jag kunde inte glömma den röda dunvästen.  

Vi pratade hit och dit och bestämde att vi skulle åka tillbaka till affären idag på morgonen.

Sagt och gjort, jag beställde färdtjänsten via datorn till 08:30 med återresa 10:00. Den kom punktligt och det var samma förare som igår.

Dunvästen fanns kvar och blev inköpt tillsammans med de två saker jag hade glömt igår + ett par saker till.

Nu har maken åkt hem till ”stan” igen och återkommer på torsdag eftermiddag.

Då blir det till att fira både midsommar, bröllopsdag och födelsedag.

Jag återkommer långt dessförinnan med veckans händelser.

 /Julia

...filmfrossa andra helgen i rad.

Maken har köpt Polisen i Strömstad samtliga 5 filmerna i en box. Jag/vi har bara sett Polisen och Pyromanen (den visades i 5 delar när den gick på STV), den sista filmen i serien om Strömstadspolisen.

Jag tyckte redan då att det var en jättemiss att vi inte såg de andra också.

Orsaken till det var nog bland annat att Per Oscarsson inte tillhör mina favorit skådespelare, men han var lysande i rollen som Strömstadspolisens chef.

Den lite tröge Konstapel Evald Larsson spelad minst lika bra, om inte bättre av Stefan Ljungqvist blev snabbt en verklig favorit. Stor och klantig men otroligt tursam i utredningarna.

Nu kommer vi att avnjuta hela serien (17 timmar), som kommer att ta hela helgen i anspråk.

Med tanke på vädret (hällregn just nu) kan vi titta på filmerna utan dåligt samvete.

Ikväll blir det middag framför TV-n och första filmen i serien:

Polisen som vägrade svara.

Jag önskar alla bloggvänner en trevlig fredagskväll!

 /Julia

...är och vilar middag. Regnet väckte henne mitt i natten och hon var trött, så jag passar på och skriva några rader.

Idag var det jätteroligt att öppna mailboxen. Min älskade guddotter har skickat nya bilder på sig och sina katter. Hon har även bifogat bilder på mamma och hennes hästar och katt.

Jättekul för det var ett bra tag sen jag hade möjlighet att träffa dom. Jag saknade dock bild på lillebror. Han är också mitt/vårt gudbarn. Jag har skrivit svar och bett henne om kort på honom också.Hoppas att hon har nån att skicka till oss.

Jag har också fått urgulliga bilder på en kattunge som leker med en grön undulat av en kompis.

Jag måste dock försöka ta reda på om jag får publicera bilderna.

Det gör jag inte innan jag har fått klartecken från upphovsrättsinnehavaren. Det verkar vara privata bilder och jag vill ha deras OK innan ni får se dem.

Förhoppningsvis dyker bilderna upp så småningom i bloggen.

Hoppas att ni har bättre väder än jag här i Sthlm. Just nu blåser det som 17 och är mulet tyvärr.

/Julia